Fettbrist skadar barnen

De lågfettsråd vi har idag har allvarligt skadat barnens hälsa. Trettio års propaganda mot fett och för margarin har lett till en epidemi av diabetes, övervikt och en generation av ”margarinbarn” med allergier, hyperaktivitet och en allmänt ökad sjuklighet. Men dietisterna följer bara Svenska Livsmedelsverkets (SLV) riktlinjer för fett. Det är livsmedelsverket, som använder en kostexpert avlönad av margarinindustrin, som bär skulden för de hälsofarliga råden och ”margarinbarnen”.

Debattartikeln refuserad av SvD-Brännpunkt 10/2-07 med motiveringen: Som svar på Christer Enkvists inlägg om fetma och diet kommer vi att publicera en replik från Dietisternas Riksförbund. Därmed stänger vi också debatten. Vi tackar för ditt intresse.

Under de dryga tjugo åren som Livsmedelsverket gjort sina insatser med sitt lågfettsevangelium har andelen överviktiga vuxna ökat med 50 procent och andelen feta värnpliktiga fyrdubblats. I dag lider vart fjärde barn av fetma i Sverige och ökningen har gått fort sedan 1980-talet. Det är således inte fett som gör oss feta utan intaget av kolhydrater.

Viktminskning fås när man gör tvärt emot dietisternas råd och undviker socker, bröd, pasta, ris och potatis, vilket läkaren Christer Enkvist helt riktigt framförde i sin debattartikel på Brännpunkt (2/2-07). Det är kolhydraterna som ger insulinpåslag och därmed hög fettinlagring.

Övervikten har blivit ett stort hälsoproblem, men än allvarligare är den näringsbrist och sjukliga hälsa som lågfettskosten skapat hos barnen. En ny studie av 200 friska fyraåringar i Göteborg visar att de får i sig för lite fett och för mycket socker (godis, glass, kakor och läsk). Vart tredje barn äter för lite omättat fett och speciellt för lite omega 3-fettsyror, som finns till exempel i feta fiskar. Det kan ge nedsatt hjärnfunktion eftersom mer än en femtedel av barnets hjärna (torrvikt) består av essentiella fettsyror.

Nyare forskning har visat ett direkt samband mellan brist på omega 3-fettsyror och dyslexi, inlärningssvårigheter och hyperaktivitet. Närmare 5 procent av de svenska skolbarnen har dessa problem samt svårigheter med motoriken och koncentrationen. Näringsbrist i hjärnan bäddar tyvärr även för utveckling av beroenden, som av socker, alkohol och spel.

Den av SLV föreskrivna lågfettskosten med margarin och andra industrifetter är skadlig för barnens hälsa. Det finns inte heller någon forsknings om visar att margarin är hälsosamt utan tvärtom. Till exempel har flera vetenskapliga rapporter visat samband mellan margarinkonsumtion och allergier hos barn. Men än värre är risken att det programmerar små barn för olika sjukdomssymtom, att de blir så kallade margarinbarn.

Professor Birgitta Strandvik, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Göteborgs universitet, har visat detta i försök med råttor (vilka är biokemiskt mycket lika människan). Råttungar som via modersmjölken fick i sig en fettsammansättning likt den vi har i västerlandets kost – dvs mycket margarinfett och lite mättat fett – utvecklade fetma, diabetes, benskörhet, högt blodtryck och allergi i vuxen ålder. Detta förändrades tyvärr inte oavsett hur deras kost var senare under uppväxten.
?De djur som i stället ammades av mödrar som åt ister (mättat fett) fick bland annat en klart minskad allergitendens, normalvikt och blev friska som vuxna. Detta samman med en rad andra studier visar att margarinet är boven – och inte det mättade fettet.

Mättat fett har fått ett felaktigt dåligt rykte. Det är nyttigt med sitt rikliga innehåll av de fettlösliga A-, D- och E-vitaminerna, vilka är essentiella för funktionen hos ögon, slemhinnor, nervsystemet, ett starkt skelett och tänder, inflammation och immunförsvaret. Smör är exempelvis både gott och nyttigt med fettlösliga vitaminer och smörsyra som ger virus- och cancerskydd i tarmen. Bättre med smör åt barnen eftersom barn som äter smör har lägre förekomsten av allergier än de som äter margarin, visar en finsk studie.

Dagens moderna industriprocessade fett och oljor förstör E-vitaminet, varför det är svårt att få i sig tillräckligt via kosten. E-vitamin är nödvändigt för lungans utveckling redan på fosterstadiet visar ny forskning. Tillskott av E-vitamin senare under graviditeten minskar mängden allergiska inflammationer i luftrören under barndomen. Intressant med tanke på att andelen astmatiker ökat stort de senaste tjugo åren och nu har 700 000 svenskar astma.

Ett annat problem med SLV:s rekommenderade intag margarin och fleromättade oljor är att det ger en fettsammansättning med 20–40 gånger mer omega 6-fettsyror än omega 3-fettsyror. För mycket omega 6 skapar inflammation i kroppen, och de råttungarna i Strandviks studier som ammades med en hög halt linolsyra (omega 6) utvecklade övervikt, högt blodtryck och högt insulin som vuxna.

Detta är alarmerande och varför ändras inte kostråden i takt med den nya kunskapen? Därför att SLV har professor Bengt Vessby som expert, och han använder statliga medel för att propagera ”för att vi ska äta mera margarin” – samtidigt som hans professur betalas av två margarinbolag. Det är oetiskt och helt oacceptabelt.

Fettfobin och kostråden är inte dietisternas fel, utan de följer bara Svenska Livsmedelsverkets (SLV) riktlinjer. Lågfettsteorin har blivit en religion där fett är farligt. Det är helt felaktigt, och det är Livsmedelsverkets ansvar att ändra dagens föreskrifter.

När barnens hälsa hotas, så hotas vår framtid. Vi kan inte stillatigande acceptera fler sjukliga margarinbarn och eskalerande övervikt, utan SLV måste byta ut sina kostråd – eller byta ut sig själva. Vi kan inte ha rådgivande statlig institution som sitter i knäet på livsmedelsindustrin delar ut felaktiga och sjukliga kostråd. Kunskapen finns och det gäller att agera fort för att rädda barnens framtida hälsa.

Sanna Ehdin
Fil dr i immunlogi, författare

Det ohälsosamma margarinet