Hur gör man för att undvika sockersuget? Eller snarare –varför är det så lätt att ”återfalla” i sockerbegär? Samt så svårt att bli ”drogfri” igen efter man tagit ett återfall… Varför faller man ännu djupare då?

  • Här är en gästartikel skriven av Bitten Jonsson, leg sjuksköterska och addictionexpert, som beskriver  vad som händer i hjärnan om man faller för sock. (“Jag” refererar alltså till Bitten Jonsson för eventuella frågor och mer kunskap.)

Vi vet att det tar tid att bli stabilt drogfri från ”sockret”. Återfall är så vanligt och de flesta av oss upplever det många gånger under tillfrisknande resan. 

Jag har varit där många gånger. För mig var kunskap mycket viktigt. När jag förstod beroendesjukdomen, hur hjärnan och biokemin fungerar – så  kunde jag leta efter och börja använda fler nödvändiga verktyg för att tillfriskna. Viljestyrka och vita knogar hjälper inte det minsta, de som använder endast det faller först, visar studier.

Vad är socker addiction?

Kort kan man säga att trots att jag vet vad jag inte ska äta så gör jag det. Man har kontrollförlust över just det som hindrar en att leva ett hälsosamt liv. Addiction är en fysisk sjukdom i hjärnan med vittgående konsekvenser på alla plan. Den är en återkommande sjukdom, dvs den ”går i skov”.

“Addiction” är latin och betyder att viljelöst hänge och eller försvära sig åt.

Addiction är en kronisk, progressiv sjukdom – vilket betyder att den blir värre över tid om vi ej stoppar den. När vi väl har utvecklat beroendet måste vi förändra hela vår livsstil för att tillfriskna sig. Inte bara ändra mat, även om det är den största viktigaste starten. Det är grunden för att vi ska ha styrka/mentala hästkrafter för att ta nästa steg. Vi måste ta bort från ”drogerna”.

Hjärnans belöningssystem

När vi “avgiftar” oss från socker / mjöl / processade  livsmedel kommer hjärnans belöningssystem att läka långsamt men säkert. Socker har en enorm inverkan på signalsubstanser och receptorer, däri ligger grunden för sjukdomen addiction. Den kidnappar liksom vår hjärna och bygger om den.

I belöningssystemet talar vi om “uppreglering” och det är vår kloka hjärna som gör fler receptorer när vi äter mycket “socker / kolhydrater” – eftersom dessa ger ökad frisättning av signalsubstanser (dopamin, endorfin).

I början upplever vi denna frisättning som starkt välmående, ”hög, glad, bedövad” och denna känsla blir ett minne/ärr  som kallas “euforiskt minne och beroende koppling”. Denna extremt behagliga känsla ligger alltså kvar som en minneskrets i hjärnan för oss med ett ärftligt känsligt belöningssystem.

Det är det som orsakar beroendet och belöningscentrum skickar ut den signalen så fort något händer. Vi är glada=fira, trötta=bedöva, irriterade=dämpa, nedstämda=pigga upp osv. Och belöningscentrum  fortsätter att jaga denna känsla för alltid. Eller som vi säger i 12-stegsprogrammet.

The monkey is off my back, but the circus is still in town.

Sockercykeln som de flesta känner till med blodsockerfall, men det värsta är hur hjärnan byggs om så vi behöver högre och högre dos för att uppleva samma sak. Dvs det blir tolerans och beroende.

Ju mer ”socker” vi äter, desto mer  signalsubstanser frisätts och så småningom hinner inte produktionen med.  Dessutom innehåller skräpmaten och socker oftast lite bra protein (som kött, fisk, kyckling, ägg) och det är från dessa som vi kan tillverka signalsubstanser.

Jag kommer att använda en analogi för att förklara. Om du skär dig, tar det lite tid att läka och du kommer att ha ärrvävnad för alltid.

Fast i suget – craving

Nu har vi mindre mängd signalsubstanser – men för många receptorer – och börjar därför känna, oss nere, trötta, irriterade. Vi upplever helvetiskt sug från allt ”socker” vi äter, och nu träder vår kloka hjärna in igen och pluggar igen de extra receptorerna som den gjorde under uppreglering. Det vill säga ärrvävnaden.

Nu mår vi ännu sämre, vissa av oss är väldigt deprimerade och “speedade och trötta samtidigt”. Man kan få panikångest och gungande blodsocker är mycket vanligt, för att inte tala om hyperinsulinemi, övervikt, diabetes typ 2 etc, fysiska konsekvenser. (Se symtom på sid 426 i boken Sockerbomben 3.0)

Effekten av socker minskar här, men suget ökar.

Detta kallas sensitisering; dvs en drog banar väg för nästa.  Många av oss börjar nu använda alkohol och utvecklar alkoholism. Det var precis vad jag gjorde. Uppreglering och nedreglering händer vid alla beroenden,  alkohol, opiater ( värktabletter) knark, spel, sexberoende osv. Det är därför vi pratar om Addiction Interaction Disorder –  att en sjukdom kan ha många utlopp.

Därför kommer “en enda liten tugga” av socker/mjölmat , att orsaka total kontrollförlust/ återfall eftersom de “igen pluggade” receptorerna (ärren) öppnas direkt som svältande fågelungar som skriker efter mer. Så ett återfall kostar enormt…

FAKTA:  Dopamin – glädjemolekylen

Drogerna påverkar många olika signalsubstanser. Några av de vanligaste är serotonin, betaendorfin och adrenalin. Men det ämne som gör oss sjukligt beroende av något – enligt senaste årens forskningsupptäckter – är dopamin.

Dopamin är hjärnans glädjemolekyl, det ämne som gör att vi mår bra och livet leker. Om vi äter när vi är hungriga, söker upp värme när vi är frusna, går på toa när vi är nödiga eller uppfyller något annat av vår kropps elementära behov, då belönar vi oss själva med en dos dopamin. Det känns skönt.

Hur hjärnans elöningscenter ser ut hos personer som är överviktiga, är kokainberoende eller alkoholister: De har medium eller lågt dopamin och svårt att känna glädje eller njuta, eller saknar det helt.

När vi löst en svår uppgift på jobbet, köpt något vi behöver till ett bra pris eller lagat något trasigt därhemma känner vi tillfredsställelse. Åter är det hjärnan som sprider ut lite dopamin.

När vi lever i goda relationer med människor runt omkring oss, när kärleken blommar upp, när vi tar hand om våra barn eller när vi upplever ett andligt möte – då är dopaminet också inblandat. Det ger oss glädje och tillfredsställelse.

Men att fastna i beroende ger nedreglering och brist på dopamin – se bilden ovan. Då är det svårt att känna glädje, njutning och tillfredsställelse, och man längtar istället efter sin drog som ska ge en denna känsla – som egentligen är helt naturlig och medfödd.

Lösningen

Så du behöver lära dig om beroendehjärnan, förstå hur det fungerar och be om hjälp – för vi är maktlösa inför denna effekt. Var proaktiv:

  • Leta efter eller starta stödgrupper där du bor.
  • Sätt dig ner med din familj och förklara att du inte kan ha något socker eller mjöl hemma.
  • Prata om återfall och medvetandegör dina risksituationer och varningssignaler (läs Terence Gorskis bok ”Vid sunda vätskor”) som födelsedagar, helgdagar, resor osv.
  • Fråga de som gått före hur de hanterar svåra situationer.
  • Öva på framförhållning: hur man äter, när man äter, vilka andra viktiga verktyg behöver jag?

Börja samla på dessa stödkryckor så att du inte ska behöva falla igen, för man faller djupare varje gång och det är jobbigare att kräla sig ut mörka hålet. Detta är också varför vi inte kan dricka alkohol, för det leder till återfall i ”socker”. Så därför, ta inte första tuggan!

Lev varsamt och ta en dag i taget.

Bitten Jonsson

  • Läs om Sockerberoende på Bittens hemsida: Bittens Addiction
  • Läs klassikern i uppdaterad version: Sockerbomben 3.0
  • Här kan du lyssna till Bittens föreläsningar på engelska, proffsinspelade hos Kostdoktorn: Sugar Addiction.

.

Du har just läst en gästartikel från Bitten Jonsson.

.

KolhydraterMat och HälsaMental hälsaSkräpmaten