Kostens betydelse vid MS

Många har bett om kostråd för personer med MS. Nedan finns därför en norsk studie som visade att kostråd förbättrar MS (artikeln är från norska Dagens Medicin). Av de 16 patienterna blev 11 markant förbättrade och istället för att de tillsammans skulle haft 32 skov (försämringsepisoder) under två år så hade de endast två stycken.

Flera läsare har hört av sig och berättat att de har blivit hjälpta av att ändra kosten enligt teorin om Basallergi (se länk nedan).

I sammanhanget är det intressant att nämna att jag fått ett e-brev från en kvinna som har MS men blivit mycket bättre bara genom att sluta med alla margariner och varmpressade oljor. Margariner innehåller hexan, vilket är en rest från extraktionsprocessen med extraktionsbensin. I en lärobok om Toxokologi och kemiska hälsorisker står det att hexan har ett lågt gränsvärde eftersom det ger upphov till en speciell typ av nervskador:

Dessa skador uppträder på perifera nerver, t ex nerver som går ut till muskler. Långvarig användning av hexan har orsakat krypningar, domningar, kramper, smärtor och förlamningar i armar och ben hos exponerade personer.

Gränsvärdet för hexan ligger vid 1 mg/kg, och halterna i margarinerna Milda och Nytta/Becel överskred enligt Livsmedelsverket inte denna nivå. En av halterna var ca 0,7 mg/kg. Man skall då komma ihåg att normalt, t ex för bekämpningsmedel, är det anmärkningsvärt med värden som är högre än hälften av gränsvärdet och det brukar särskilt anges i Livsmedelsverkets årliga redovisningar. Dessutom är de flesta gränsvärden i vårt samhälle pragmatiskt satta — dvs. man mäter först upp de faktiska halterna och bestämmer var man kan lägga gränsvärdet utan att orsaka oöverstigliga svårigheter. Från medicinsk synpunkt har således gränsvärdena en blygsam betydelse.

En kalkyl: Vi äter ca 20 kg margariner och matoljor per person och år. Om allt detta skulle ha en halt av extraktionsbensin vid gränsvärdet, skulle vi ta in ca 0,02 g per person och år och hela det svenska folket tillåtas ta in ca 200 – 300 liter extraktionsbensin per år enbart genom dessa livsmedel. I verkligheten är det mindre än så, men vi vet inte hur mycket eftersom i strid med redlighetsprincipen vet konsumenten inte när hon eller han äter margarin eller matolja som innehåller bensinrester. (Inom fettindustrins område i Karlshamn finns den produktionsenhet som tillverkar matoljor genom bensinextraktion.)

Slutsatsen är, för att citera den prisbelönte miljödebattören Gunnar Lindgren:

”Därför måste vi tvinga bort kemikalierester från våra livsmedel oavsett gränsvärdena”.

I boken ”Radical Healing” skriver läkaren och psykiatern Rudolph Ballentine om en kvinna som för 10 år sedan var så sjuk i MS att hon satt i en rullstol. Men hon lyckades bli helt fri från sina MS-symtom genom att hon noga observerade hur kroppen reagerade på allt som hon åt. Hon undvek att äta allt som fick henne att känna sig tung eller som gav domningar i kroppen. I början innebar det att hon inte kunde äta något alls men gradvis lärde hon sig vad hon klarade av att äta. Nu var hon 40 år gammal och så vital, stark och frisk ur som om hon hade varit hälften så gammal, skriver Dr Ballentine.

Tankarna går till min släkting Vera som hade MS. Hon var konstnär och tynade långsamt bort i en rullstol. Hon åt sina kakor, kaffebröd o tårtor med kaffet varje dag. Jag minns hennes plågade ansiktsuttryck när hon sa att hon inte längre kunde måla tavlor med penseln i munnen…

Basallergi