Studie av kineser visar vägen till ett friskare liv

Kosten bidrar till att vi i väst har mer kroniska sjukdomar, diabetes, hjärt-kärlproblem och cancer. Det är slutsatsen från av en av världens största jämförande koststudier mellan västerlänningar och kineser.

Det så kallade Kina-projektet är den första stora vetenskapliga studien om sambandet mellan kosten och sjukdomar i medicinens historia. Forskare har gjort andra stora jämförande studierna mellan västerländska länder, men dessa säger för lite eftersom kosten numera är likartad.

På landsbygden i Kina bor nittio procent av befolkningen hela livet i närheten av sin födelseplats och äter lokalt odlad föda. Det gör Kina till ett ”levande laboratorium” för studier av de komplexa förhållandena mellan näringsintag, andra livsstilsfaktorer och de så kallade välfärdssjukdomarna.

Kina-projektets huvudsakliga slutsats är enkel. Den lämpligaste hälsofrämjande kosten består främst av en varierad vegetabilisk föda av god kvalitet. Denna ska processas (tillredas) så lite som möjligt och användas med minimala tillsatser av salt, raffinerade kolhydrater och socker samt av fett.

Detta är helt motsatt den västerländska kosten – där mer än halva energiintaget består av socker och fett.

Undersökningen visar att majoriteten (80-90 procent) av all cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andra former av nedbrytande sjukdomar kan förebyggas genom att gå över till en vegetabiliskt baserad kost. Utifrån detta har en grupp amerikanska forskare föreslagit ett nationellt åtgärdsprogram för att motverka västerlandets cancerepidemi.

Bakom detta står ”American Institute for Cancer Research” och ”the World Cancer Research Fund”, men ändå har pionjären bakom detta banbrytande projekt fått negativ respons.

”Trots 66 års solid forskning anser det medicinska etablissemanget numera att jag — milt sagt — är kontroversiell ” sa Colin Campbell, professor i nutritionsbiokemi vid Cornell Universitetet i USA och ledare för Cornell-Oxford-Beijing-studien, till mig på telefonintervjun. Jag förstod mellan raderna hur svårt han haft, och blivit hårt motarbetad av läkarna för sin forskning om sambanden mellan kosten och hälsan.

Behandla genom kosten
Kineserna har sedan länge haft klart för sig kostens betydelse för hälsan. Därför utvecklade och förfinade deras läkare en metod att förebygga och behandla sjukdomar som inte bara inkluderade kosten utan i själva verket var baserad på valet av kost.

Detta synsätt ryms inom ramen för Traditionell Kinesisk Medicin (TKM), vilken innehåller akupunktur och kinesisk örtmedicin. I dag är många kinesiska läkare utbildade både i västerländsk medicin och TKM.

”Traditionell kinesisk medicin och skolmedicinen kompletterar varann mycket bra” säger Peter Torssell, utbildad inom TKM, kinesisk kostlära och med en skolmedicinsk grund.

Skolmedicinen står för en sjukdomsorienterad, reduktiv syn och har mycket kunskap om ett visst symtom eller en sjukdom som är gemensam för en grupp patienter. TKM betonar i stället det individuella och holistiska synsättet. Utifrån en helhetsbedömning av patienten kan en TKM-utbildad läkare se vad som bidragit till besväret och ordinera en individuell behandling med livsråd och kostråd.

Vid mötet med en patient gör Peter Torsell först en noggrann anamnes, med bland annat sjukdomshistoria, sömn, känslor, matsmältning och matvanor. Han undersöker tungan, händer, naglar, ögonen och känner på handledspulsen i fem minuter. Därefter ställs en diagnos och patienten får en behandlingsstrategi som oftast inkluderar ett par kostråd och akupunktur. Man kan även få vila föreskrivet för att motverka brister och svaghet.

I den kinesiska kostläran bedömer man förekomst av kyla eller hetta, brist eller överskott i tolv olika organ. Dessutom undersöker man hur energin (qi) rör sig i kroppen. Fördelen med den kinesiska kostläran är att kineserna varit kliniskt resultatinriktade och har samlat en enorm erfarenhet under lång tid. Det gör det enkelt kan få bra resultat.

”Jag har märkt att kostreglering har positiva effekter på i första hand matsmältningsbesvär och i andra hand lungproblem” säger Peter Torssell.

Till exempel blev en flicka med illaluktande andedräkt återställd med hjälp av avkok på färsk ingefära blandat med sockerrörsjuice. Magkatarr kan läka ut med hjälp av gröt, kokt vitkål och svampen pompom.

En kvinna som hade ständig bukvärk blev av med den när hon övergick till att bara äta kokt och uppvärmd mat. En man med hemorrojder blev hjälpt av att börja äta endiver. En kvinna med svårkontrollerat sötsug blev hjälpt av att äta mer råris.

Betonar det individuella
Inom TKM anser man att hudbesvär (eksem) oftast har en bakomliggande störning i matsmältningen och lungan. Erfarenheten visar att speciellt barn och personer med nya hudbesvär svarar bra på kostreglering. Det kan vara enkla åtgärder som att ett barn med rödfläckighet i ansiktet blev hjälpt av tofu i kosten.

Inom TKM betonar man dock det individuella, där en ört inte passar vid alla typer av problem. Till exempel fungerar torkad ingefära vid vissa typer av ledbesvär men inte för alla. Det finns många kinesiska örter som är effektiva antibiotika, men man använder helt olika beroende på vad det gäller. Öroninflammation, tonsillit, maginfluensa, urinvägsinfektion kräver olika örter baserat på andra kriterier än bara närvaron av bakterier.

Med hjälp av TKM kan man med ganska stor precision tala om vilka patienter som blir hjälpta av dessa örter. Om man inte lyssnar till denna erfarenhet kan resultaten bli dåliga, varvid preparat helt felaktigt döms ut som verkningslösa av forskare.

Referenser:
• TC Campbell, TC och J Chen, Diet and chronic degenerative diseases: Perspectives from China. Am. J. Clin. Nutr. 59:1153S-1161S, 1994.
• Peter Torssell, Kinesisk Kostlära, Akupunkturakademien, 2000.