Nyttigare Påskgodis

Jag kan ju inte bara banna påskgodiset utan att ge alternativ. Här är några goda godsaksrecept ur ”Mat som läker”. Roligt för att det första receptet gjorde jag 2008, och det var innan begreppet ”Rawballs” fanns – för det är ju precis vad det är! Fast i avlång form, lite katrinplommonbollar är med på bilden också.

Fikonkubbar

  • 4 dl fikon, halverade
  • 2 1/2 dl pecannötter, mandlar eller valnötter
  • 2 1/2 dl kokosflingor
  • 1 tsk kanel eller kardemumma
  • 1/2 tsk gurkmeja
  • ev. 1/2 tsk vanilj

(10 st) Skär bort stjälken på fikonen, halvera dem och lägg dem 10 minuter i varmt vatten som täcker. Lägg nötterna i en mixer och hacka dem fint. Tillsätt kokosflingor och kanel eller kardemumma och mixa stötvis tills det är väl blandat. Tillsätt i ett par dadlar i taget tills allt är väl mixat. Lägg allt i en stor skål och knåda med nytvättade händer. Forma till 4 cm långa kubbar och rulla i kokos. Kan förvaras väl täckt i kylskåp i upp till två veckor.

Katrinplommonbollar görs genom att byta ut dadlarna mot 4 dl urkärnade katrinplommon. Söta eventuellt med 1/2 tsk stevia och tillsätt även 1 tsk vatten för att fukta degen. Forma till bollar som rullas i kokosflingor och förvaras i kylskåp.

Hjärngodis

  • ca 100 g mörk choklad
  • 100 g valnötter, naturella
  • 1 msk kakaopulver

Smält chokladen i en skål i vattenbad och rör ner valnötterna med en sked så att de blir väl täckta av den smälta chokladen. Pudra kakopulver på smörgåspapper på en plåt och lägg upp valnötterna en och en. Ställ kallt och förvara sedan ”hjärngodiset” en burk som förvaras i kylskåpet.

Valnötter innehåller nyttiga omega 3-fettsyror som behövs för hjärnans funktion. (Dessutom ser de ut som små chokladhjärnor när de är klara.) Kakaobönan har ett högt innehåll av magnesium som hjälper nerver och muskler att fungera. Magnesium motverkar stress och behövs för att få ett öppet sinne.

.

Mandelaprikoskakor

  •  10 torkade aprikoser
  • 1/2 dl vatten (eller sött vitt vin)
  • 1 tsk fiberhusk (pulveriserat psylliumfröskal)
  • 2 dl mandel
  • 2 msk solroskärnor
  • 1 dl pinjenötter
  • 1 äggvita
  • 1 msk rårörsocker (kan uteslutas)
  • 1 lime, finrivet skal

(ca 25 st) Klipp aprikoserna i bitar och blötlägg i kylskåp över natten, alternativt häll på 50-gradigt vatten (eller vin) och låt dra en timme. Rör sedan ner fiberhusken och låt svälla.
Sätt ugnen på 150 grader. Mal mandeln och solroskärnor fint och rör ut med äggvita och ev. socker till en massa. Rosta pinjenötterna snabbt under omrörning i mellanhet, torr stekpanna. Blanda samman allt, inklusive rivet limeskal, och klicka ut 1 1/2 tsk på plåt med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen i cirka 25–35 minuter tills kakorna har fin färg.

.

Ägg är gott och nyttigt!

Jag hittade denna texten i en blogg från 2008, och rolig att se i perspektiv vad jag sade för tio år sedan – och var kunskapen är idag! 

Det är verkligen ett intressant perspektiv som växer fram när man lyfter på kolesterolgardinen – för tänk om det egentligen är tvärtom det som vi fått lära oss de senaste par decennierna? Det är ju enormt stor business för läkemedelsindustrin med kolesterolsänkande medel… Tänk om det i stället är som så att:

• Det är visat att socker ökar det ”dåliga” kolesterolet LDL. Det kan tänkas ske för att socker ger inflammation och även mer bakterier i kroppen (näring för staffylokocker bl a). LDL’s funktion är att absorbera toxiner och skadliga bakterier i kroppen, så egentligen är ett skydd som kroppen aktiverar vid högre sockerkonsumtion.

• Gallstenar finns i levern o gallan hos alla människor men skolmedicinen vet inte varför. Alternativmedicinen menar att det beror på att kolesterolet kapslar in och oskadliggör parasiter, bakterier o toxiner etc som kroppen inte kan göra sig av med. Logiskt med tanke på att gallstenarna återfinns i levern, kroppens stora avgifningscentral. Dvs kolesterolet skyddar kroppen.

• Tänk om det är samma procedur som sker i blodkärlen; att kolesterolet går in under blodkärlsväggen för att neutralisera inflammationen på plats. Kolesterolet sitter nämligen inte på blodkärlens utsida utan inne i vävnaden strax under blodkärlsväggen.

–> Det medför att kolesterol egentligen har en skyddande funktion för kroppen, och jag undrar om till och med kolesterolet kan anses vara en del av kroppens immunförsvar? OBS Det är en teori – inte ett påstående.

Ungefär som att immunförsvarets makrofager absorberar (tar upp) gifter och främmande bakterier för att skydda kroppen. Kanske kolesterolet och makrofagerna jobbar som ett team, där kolesterolet absorberar och kapslar in och makrofagerna äter upp för att bryta ner och skadliggöra. Det finns makrofager som tagit upp så mycket kolesterol att de kallas för ”foam cells” – och man vet inte heller varför de finns. Om man börjar tänka i nya banor så klarnar kanske en del. Denna långa utläggning för att säga att du med gott samvete kan äta dina ägg i påsk!

Glad påsk!