IFD-systemet bästa hjälpen

Glöm GI – nu är det IFD som gäller! Den hälsosamma power-maten finns ett nytt system som ser till olika råvarors inflammationsdämpande effekt (IFD-effekt). Detta baseras på en amerikansk metod som integrerar mer än tjugo olika pro- och antiinflammatoriska faktorer.

  • (Hämtat från Mat som läker, tidigare Sannas Matbok för den självläkande människan)

I korthet förespråkar IFD-systemet mat som är rik på vitaminer, fytonutrienter och enkelomättat fett samt innehåller små mängder socker och fleromättade fetter. Tonvikten ligger på protein, frukt och grönsaker, fisk från kalla vatten och fullkorn, medan raffinerad, processad mat, transfetter och tomma kalorier bör uteslutas.

IFD-maten är den bästa kosten för man behöver till exempel inte längre fundera över bra eller dåliga kolhydrater (GI) eller räkna kalorier. IFD integrerar allt detta i ett holistiskt system. Det löser många problem eftersom ett inflammationsfritt liv automatiskt bärgar för god hälsa och viktkontroll.

IFD-skalan

IFD-skalans värden har räknats ut utifrån mängden fett och typen av fettsyror, innehåll av antioxidanter, förekomst av B6, B12 och folinsyra (som sänker inflammationsmarkören homocystein), K-vitamin och antiinflammatoriska fytonutrienter. De underlag som använts för beräkningen av IFD-effekten kommer från det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) och ett forskningsinstitut vid Sydney universitet i Australien (Glycemic Index Research Institutet). Formeln för att bestämma IFD-värdena räknades ut från dussintals publicerade studier av olika näringsämnen och deras samband med inflammation i kroppen. Tillvägagångssättet redovisas utförligt i boken The inflammation free diet plan.

Inflammation är den gemensamma nämnaren för de Västerländska sjukdomarna.

IFD tar ställning till individuella näringsämnen, såväl som det inbördes förhållandet mellan olika näringsämnen. Det inkluderar även matens glykemiska index, det vill säga dess effekt på blodsockerhalten. Viktigt är mängden av ett visst näringsämne och hur stark effekten är.

Till exempel har stora doser E-vitamin en god antiinflammatorisk effekt, men de små mängderna som finns i solrosfrön ger bara ett par IFD-poäng och där finns även en hög andel omega-6-fettsyror som sänker IFD.

Att äta inflammationdämpande mat gör att man blir mjukare i lederna och mindre stel i kroppen, huden ser friskare ut och allergier avtar eller försvinner. Samtidigt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, Alzheimers sjukdom, astma, cancer, benskörhet, diabetes och andra åldersrelaterade sjukdomar som har inflammation som grund. Det finns bara fördelar för hälsan med IFD-maten.

Läs vad som ingår i IFD-maten!

 

Referenser

Det finns en mängd forskning som visar på de starka positiva hälsoeffekterna av t ex IFD- kryddorna som gurkmeja, vitlök, ingefära, chili och lök. Att sjukdomar kan motverkas och även läka, som i fallet gurkmeja vid svår Alzheimer.
Några ref:
1. Benetou, V. et al., Vegetables and fruits in relation to cancer risk: evidence from the Greek EPIC cohort study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(2):387–92, 2008.
2. Bengmark, S., Curcumin, an atoxic antioxidant and natural NF-kappaB, cyclooxygenase-2, lipooxygenase, and inducible nitric oxide synthase inhibitor: a shield against acute and chronic diseases. J Parenter Enteral Nutr, 30(1):45-51, 2006.
3. Emmanuel DG, Feeding high proportions of barley grain stimulates an inflammatory response in dairy cows. J Dairy Sci. 91(2):606-14, 2008.
4. Itokawa H et al., Recent advances in the investigation of curcuminoids, Chinese Medicine 2008, 3:11.
5. Hishikawa N et al., Effects of turmeric on Alzheimer’s disease with behavioral and psychological symptoms of dementia. Ayu. 2012 Oct;33(4):499-504.
6. Holmes C. Review: systemic inflammation and Alzheimer’s disease. Neuropathol Appl Neurobiol. 2013 39(1):51-68.
7. Håkansson, M, Gluten och mjölk: källan till moderna sjukdomar. Så påverkas du av maten – de vita giferna Del 1–3, Vulkan, 2012, 2014.
8. Seki, T et al., Anticancer effects of diallyl trisulfide derived from garlic, Asia Pac J Clin Nutr 2008;17 (S1):249-252.
9. Whiteley P et el, Gluten- and casein-free dietary intervention for autism spectrum conditions. Front Hum Neurosci. 2013 Jan 4;6:344.