Bikarbonat tas upp i blodet via tunntarmen och kan tillfälligt stärka kroppens buffertkapacitet, utan att rubba den noggrant reglerade pH-balansen. Invärtes intag av bikarbonat påverkar således inte blodets pH långsiktigt, men kan tillfälligt stärka kroppens buffertsystem och avlasta lokal metabol försurning.

Apropå min mycket uppmärksammade blogg ”Basa med bikarbonat” (5 januari 2026 med 220 000 views på FB) så förklaras här vad som sker biokemiskt och fysiologiskt vid intag av bikarbonat.  Bikarbonatkuren (max två veckor) har möjlighet att påverka:

  1. Öka blodets bufferkapacitet tillfälligt, vilket kan avlasta lokal metabol försurning och vara hjälpsamt vid intensiv träning, stress och/eller katabolism (nedbrytning) ssamt vid tillfällig toxisk eller inflammatorisk belastning.
  2. Öka syreleverans till vävnader.

Detta gör att många känner sig piggare av att göra Bikarbonatkuren för att lokala inflammationer/försurningar motverkas och cellerna faktiskt får bättre tillgång till syre, vilket kan ge mer energi, mindre muskeltrötthet, klarare huvud och bättre återhämtning.

 

Vad händer när man intar 1 tsk bikarbonat?

När bikarbonat intas på fastande mage neutraliseras först den lilla mängd magsyra som finns. Därefter passerar resterande bikarbonat vidare till tunntarmen, där det kan tas upp i blodet och tillfälligt stödja kroppens buffertsystem.

I magsäcken sker ingen absorption

När man intar bikarbonat (NaHCO) i vatten reagerar det med magsyran (HCl) och det bildar natriumklorid (NaCl), vatten och koldioxid (CO), varvid pH höjs kortvarigt.  Ingen signifikant absorption av bikarbonat sker här.

Denna reaktion: NaHCO + HCl → NaCl + HO + CO₂  

Det ger resultat att syran neutraliseras tillfälligt, koloxid  (CO) bildas viket kan ge rapning ibland och pH stiger kortvarigt. För kroppen snabbt svarar med ökad frisättning av gastrin (hormon som stimulerar saltsyraproduktionen) och ger sen en ökad saltsyraproduktion.  Därför är timing – inte nära måltid så minst halvtimme innan eller 2-3 timmar efter middag – viktig.

I tunntarmen sker absorptionen

När innehållet når tunntarmen är pH mer neutralt och bikarbonat (HCO₃⁻) finns nu tillgängligt i lösning. Upptag sker via tarmepitelceller (enterocyter) genom:

  • natrium–bikarbonat-kotransportörer
  • jonutbyte kopplat till Na och H

 

 I blodet: del av buffertsystemet

Bikarbonat följer med natrium in i enterocyterna och in i blodet, och där ingår bikarbonat i det bikarbonat–koldioxid-buffertsystem. Detta är primärt extracellulärt (blod & vävnadsvätska) och där kan det:

  • stabiliserar blodets pH
  • buffrar vätejoner (H)
  • samarbetar med lungor (CO) och njurar (utsöndring/återupptag)

OBS Blodets pH förändras inte nämnvärt, men buffertkapaciteten ökar tillfälligt.

 

Funktionella effekter: 

Bikarbonat kan avlasta lokal metabol försurning och vara hjälpsamt vid intensiv träning, stress /katabolism och vid tillfällig toxisk eller inflammatorisk belastning.

Bikarbonat kan inte:

  • långsiktigt ändra blodets pH (det regleras extremt hårt)
  • ersätta njurarnas eller lungornas reglering

Viktig nyans (som få förklarar) är att kroppen själv producerar stora mängder bikarbonat varje dygn via bukspottkörteln, njurarna och cellernas metabolism.

Intag av bikarbonat är ett tillfälligt tillskott till ett redan aktivt system, inte något onaturligt eller främmande.

 

Sammanfattning: 

Bikarbonat tas upp i blodet via tunntarmen och kan tillfälligt stärka kroppens buffertkapacitet, utan att rubba den noggrant reglerade pH-balansen.

• Saltsyra produceras i magsäcken, främst vid mat
• Syran neutraliseras i duodenum
• Bikarbonatet kommer främst från bukspottkörteln, delvis från tarmslemhinnan
• Intaget av bikarbonat neutraliserar magsyra kortvarigt
• En del bikarbonat tas upp i blodet och kan tillfälligt öka buffertkapaciteten
• Effekten är fysiologisk, kortvarig och reglerad – inte okontrollerad

 

Tillför bikarbonat syre?

Var kommer den upplevda “syreeffekten” ifrån? Det handlar om syreleverans till vävnad, inte syreupptag i lungor.  Tre mekanismer där bikarbonat kan bidra indirekt.

1. Bohr-effekten (viktigast)

När bikarbonat påverkar CO–pH-balansen kan det ändra hur lätt hemoglobin släpper ifrån sig syre i vävnaden.

  • Mer CO lokalt lägre pH
  • Lägre pH hemoglobin släpper syre lättare
  • Resultat: mer syre till cellerna där det behövs
  • ––> OBS detta sker i vävnaden, inte i lungorna.

2. Ökad cirkulation (CO-effekt)

CO har en vasodilaterande effekt (vidgar blodkärl). När bikarbonatintag leder till ökad CO-bildning leder det till:

  • ökar mikrocirkulationen
  • förbättras blodflöde till hud och muskler
  • når syre lättare fram
  • ––> Så samma mängd syre – men bättre distribution

3. Nervsystem och andningen

Via pH/CO kan bikarbonat:

  • påverka andningscentrum
  • ge lugnare, djupare andning hos vissa
  • minska stresspåslag
  • ––> Resultat: Det kan optimera användningen av syre, inte mängden.

Slutsats: Bikarbonat påverkar RBC direkt med följande funktionella effekt:

RBC använder bikarbonat–CO-systemet internt (via karbonat-anhydras). pH-förändringar i RBC påverkar hemoglobinets affinitet för syre – alltså: RBC släpper syre effektivare i vävnad.

 

EFFEKT: Många känner sig piggare av att göra Bikarbonatkuren för att cellerna faktiskt får bättre tillgång till syre, vilket kan ge:

  • mer energi
  • mindre muskeltrötthet
  • klarare huvud
  • bättre återhämtning

Subjektivt känns det som “mer syre” – objektivt handlar det om ett bättre syreutnyttjande.

 

EXTRA

Om magsäckens saltsyra och dess neutralisering

Saltsyra produceras i magsäcken främst när vi äter

Saltsyra (HCl) produceras av parietalceller i magsäcken. Frisättningen stimuleras främst av:

  • mat i magsäcken (särskilt protein)
  • hormonet gastrin
  • nervsignaler via vagusnerven

Det finns en låg basal syraproduktion även vid kortare fasta, men den är mycket liten jämfört med vid måltid.

Saltsyran neutraliseras

När den sura maginnehållet (chyme) når duodenum (tolvfingertarmen) måste syran neutraliseras snabbt för att skydda tarmslemhinnan och skapa rätt pH för matsmältningsenzymer.

Bikarbonatet kommer från två huvudkällor:

1. Bukspottkörteln (PANCREAS) – viktigast

  • Bukspottkörteln är den största producenten av bikarbonat i kroppen
  • Frisätter HCO₃⁻ till duodenum via bukspottet
  • Stimuleras av hormonet secretin, som frisätts när surt innehåll kommer från magsäcken

2.  Duodenums slemhinneceller – lokalt skydd som kompletterar men ersätter inte bukspottkörteln.

  • Epithelceller i duodenums vägg producerar också bikarbonat
  • Deras roll är främst lokal mukosabarriär, inte bulk-neutralisering

 

Frågor på det? ;)

Dr Sanna Ehdin