Intolerans mot kasein

Precis som gluten kan kasein orsaka negativa symtom i stort sett alla organsystem. Men många vet inte om att de inte tål kasein. Proteinet kasein utgör 80 procent av komjölksproteinerna, och dess funktion är att ge kalvarna starka klövar och horn. Men jag själv och många andra tål inte kasein.

Kaseinintolerans är mycket vanligare än vi vet om. Specifikt kan kaseinkänslighet bidra till: öroninfektioner, bihålesymtom, astma, eksem, huvudvärk, artrit, kroniska matsmältningsproblem, rinit, hösnuva, depression, humörsvängningar, ADHD och sängvätning. Det kan vara värt att pröva äta ghee (klarnat smör) istället för smör, och gör helst din egen från ekologiskt smör.

Kasein används för att göra klister, kanske inte så nyttigt att få i sig…

FAKTA: När mjölken pastöriserats så förändras känsliga proteinmolekyler strukturellt (denaturering), vilket gör dem svårare att bryta ner och smälta i vår kropp. Pasteöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer att bryta ner detta. Det kan orsaka mjölkallergier, då proteinet kasein som blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket kan ge negativa reaktioner. Barn som inte tål köpemjölken kan dock tåla opasteuriserad komjölk, vilken köps direkt från mjölkbonden.

Kasein finns i:

  • Allt som innehåller mjölk (även skummjölkspulver): yoghurt, ost, smör, grädde, glass, getmjölks framställda produkter,
  • Torr mjölksubstans.
  • Vassleprotein (vanligt bland kroppsbyggare).
  • Sojaost kan innehålla kaseinat.
  • Allt som säger kasein eller kaseinat på innehållsdeklarationen.

Visste du att?  

WHO European Region rekommenderade redan i början av 2000-talet att barn ska undvika komjölk före 10–12 månaders ålder. En för tidig introduktion av komjölk kan leda till blödningar i tarmen. Finska forskningsstudier har visat att småbarn inte bör få komjölk före 9 månaders ålder eftersom det kan öka risken för allergier och infektioner senare i livet.

Upprepade öroninfektioner kan bero på allergier mot vanlig mat, enligt en studie från Georgetown University i Washington, USA. Nästan 80 procent av barnen med öroninfektioner var allergiska mot mjölk- och vetemjölsprodukter och när dessa uteslöts ur kosten blev 86 procent av barnen signifikant mycket bättre.

Mejeriprodukter innehåller opioida peptider som är beroendeframkallande?

Morfinliknande effekt

Det är bra att ta bort kaseinet ur smöret av flera skäl – ett är att de bildar opiater i kroppen. Opioida peptider är små proteinsnuttar som binder till opioidreceptorer i nervsystemet (framförallt hjärnan), och fungerar därmed som signalsubstanser i kroppen. Ett exempel på kroppsegna opioidpeptider är endorfiner, som också kallas för kroppseget morfin. Endorfiner stimuleras bl a av smärta och träning.

Kasomorfin-7 med sju aminosyror.

Morfin är en kemisk opioid som imiterar de kroppsegna opiodpeptiderna, vilket kan ge en hint om hur  mjölkopioderna verkar. När kroppen försöker bryta ner mjölkproteinet kasein bildas kasomorfiner, som alltså kan ge en morfinliknande effekt.

Man kan få samma effekter som opioidpeptiderna från gluten (Gluten exorphin och gliadorfin/gluteomorfin). De två senare bildas vid kroppens nedbrytning av gliadinkomponenten i glutenproteinet, och det finns indikationer på att både de är är inblandade i uppkomsten av autism. Eller snarare att personer med autism har ett större läckage av dessa opioidpeptider från tarmen.

Gemensamt för opioidpeptider från maten är att de är lätt beroendeframkallande eftersom de ger en opiateffekt i kroppen, och att de går ut i blodet när vi äter proteiner som vi inte är så bra på att bryta ner. Rena knarket i vanlig mat alltså… Om någon undrat varför de är beroende av komjöksprodukter eller bröd.

Ghee och fetaost

Därför gör jag klarnat smör, ghee, och undviker numera alla komjölksprodukter. Dock går det bra med ekologisk fetaost gjort på getmjölk eller fårmjölk. Kasein i get- och fårmjölk har en lite annorlunda karaktär, och man kan tåla dessa även om man inte tål komjölkskasein.

Dr. Sanna Ehdin

6 Kommentarer
  1. Kristina
    Kristina says:

    Mycket bra inlägg både igår och idag.
    Om jag fattat det rätt: Laktos har med mjölksockret att göra; Kasein har med mjölkprotein att göra……men mjölkfettet då? ….och allergier kring detta?
    Kommer du att skriva en artikel om det? Det vore jättebra. Vill gärna veta mer.
    Verkar som om mjölkfettet också ställer till med en hel problem 🙁

    Svara
    • Dr. Sanna Ehdin
      Dr. Sanna Ehdin says:

      Tack Kristina. Smörolja är mycket nyttigt, jag känner inte till att det skulle ställa till med problem. Bara nyttigt med ghee, klarifierat smör. Annat har högre prioritet att skriva om, som en histaminintolerans och en Histaminfri kost.

      Svara
      • Erik
        Erik says:

        Så inga referenser då alltså? Vore mer intressant om du kunde hänvisa till seriös forskning som gjorts på senare tid.

        Svara
        • Dr. Sanna Ehdin
          Dr. Sanna Ehdin says:

          Jag har tagit upp ämnet kaseinintolerand ett flertal gånger sedan första boken och referenser finns t ex i Nya Självläkande människan 2014. Människans gener har inte ändrats sedan 1999.

          Svara

Lämna en kommentar

Lämna gärna en kommentar!
Min blogg syftar till att inspirera dig som läsare till ett friskare och gladare liv. Kommentera och fråga gärna – men håll en vänlig och respektfull ton. Reklam undanbedes. Tack att du bidrar till mer hälsointresse! Happy Heart ♥

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *