Om vuxna barn – del 2

Uppskattningsvis 20–30 procent av alla människor är fast i olika sjukliga beroende, och andelen närstående som på olika sätt berörs är givetvis ännu högre. Många av dem blir vuxna barn när de växer upp, eftersom de tvingats ta för stort ansvar för tidigt och växa upp för fort. Det föder osäkerhet, höga inre krav, känsla av att aldrig räcka till etc.

Givetvis kan man bli ett vuxet barn av andra skäl än beroendeproblematik, men av olika orsaker har man fått ta ett större ansvar än ett barn kan mäkta med. Det gör att man lätt blandar ihop självkänsla med självförtroende, vilket ger en förvirrad självbild. Man är sann överlevare men vet egentligen inte vem man själv är. Samtidigt är man ofta ur kontakt med sina behov.

Utmärkande för vuxna barn är att de försöka förstå och klara av världen så gott det går. De allra flesta vuxna barn fungerar ofta väl, ibland för väl, men ofta känns det förvirrande och osäkert. Det måste man då dölja till varje pris för att framstå som kapabel och kompetent.

Förra veckan skrev jag om tecken som utmärker vuxna barn, som att exempelvis att

• Döma sig själv skoningslöst
• Ha svårt att ha roligt
• Ta sig själv på för stort allvar
• Ha problem med nära relationer
• Ständigt söka godkännande och bekräftelse hos andra
• Vara överdrivet ansvarstagande eller överdrivet oansvarig

Det är alla inlärda beteenden som man kan ta sig ur. Man kan växa vidare – för det går att läka detta som vuxen, och här förklarar jag detta mer inklusive övningar som dels bryter och förändrar beteenden, samt stärker relationen till dig själv. Läs mer här: All läka sitt vuxna barn

Foto: Paulina Westerlind

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *