Varför hade våra förfäder inte matallergier och matintolerans?

Hur åt och levde människor förr som gjorde att de inte fick matallergier och intoleranser som vi har idag? Maten kom från lokala gårdar och mindre marknader och eftersom dagens konserveringsmedel inte fanns åts maten färsk. Maten baserades på färska råvaror som tillreddes hemma, utan kemiska tillsatser och man åt inte heller antibiotika utan syrad mat. Sedan finns det en rad faktorer som listas i artikeln.

Den explosiva allergiutvecklingen (inkl astma och atopiska eksem) i Västvärlden från 1900. Och våra gener har inte ändrats på så kort tid.

Alla typer av allergier har ökat hos oss under de senaste 50 åren, och idag har mer än var tredje person allergiliknande besvär. En brittisk studie visar att hälften av alla barn har haft någon form av allergisk reaktion, och bland vuxna är siffran 30 procent. Var fjärde svensk är drabbad av allergier, och andelen astmatiker har går från en procent år 1950 till 10 procent nu.

Vad har hänt på så kort tid? En bra översiktsartikel av Birthe Storaker i TV-helse.se tar en titt på möjliga orsaker till denna explosionsartade ökning. Text från hennes artikel med mina kommentarer nedan, referens till artikeln nederst.

.
I början av 1900-talet kom maten från lokala gårdar och mindre marknader, och eftersom dagens konserveringsmedel inte fanns åts maten färsk (1). På grund av att artificiell gödsel inte fanns (inga pesticider) och igen industriell bearbetning av maten gjorde att dieten blev näringsrik.

Man åt lokal mat utifrån rådande säsong. Maten baserades på färska råvaror och tillreddes med traditionella matlagningsmetoder i hemmen.

Man åt inte genmodifierad mat, onaturliga tillsatser, fyllnadsmedel, färgämnen och konserveringsmedel.

Människorna som hade tillgång till denna rena och ekologiska mat var knappast undernärda. Fattigdom behöver inte nödvändigtvis betyda svält. Det kan istället innebära en sund livsstil.

Maten var medicin

Benbuljong är traditionell föda som ätits för att stärka och främja kroppens friskprocesser.

Våra förfäder åt alla delar av djuren tex mineralrik brosk/märg och näringstäta inälvor. Benbuljong var vanligt, att man kokade soppar som innehöll inte bara muskler utan näringsrika ben med benmärg. Då urlakas en mängd kollagen som är mycket näringsrikt för vår hud, leder, tarmvägg med mera. Recept på benbuljong finns här.

Inte heller intog man antibiotika eller receptbelagd medicin. Idag är konsumtionen av medicin hög, speciellt uppåt i åldrarna och det kan belasta de inre organen, och sätta ner funktionen på speciellt levern (som avgiftar).

När tidigare generationer fick feber och blev sjuka tog man de lugnt, höll sig varma och väntade till det gick över. De åt näringsrika och stärkande soppor och vilade ut.

Maten var medicinen, samman med stärkande örter ibland. De nyttjade kroppens naturliga och självläkande mekanismer mycket bättre än vi gör idag, när allt ska gå så fort. Man vistades också  mycket utomhus, i naturen och på odlingsfält och fick därmed frisk luft och rörelse.

För lite bakterier

Modern forskning visar att allergier ökar för att vi har lite bakterier i kroppen: ”Barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans”, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet.
.
Dock vill han inte peka ut någon annan särskild orsak, men är att första levnadsåret är mycket viktigt för sunt immunsystem. Och det är just tarmfloran som lär upp immunförsvaret (artikel kommer på det). Sedan tog man inte heller antibiotika förr, och den har förstört mer än något annat eftersom den slår hårt mot hela kroppens bakterieflora. För vi är beroende av en hälsosam tarmflora för både näringsupptag och näringsproduktion.
.

Färsk och lokalt skördad mat är det bästa för vår hälsa. Bär och grönsaker som fryses nyskördat är också bra.

Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare (mindre artrik och färre bakterier) än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att bara en person på 1 500 personer är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige! Men människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dock allergier inom ett par år efter att de anlänt.

.
Intressant nog kan man se att sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom.
.

Forskning har visat:

  • att barn som har gott om laktobaciller i tarmfloran har allergier i betydligt mindre utsträckning än andra.
  • det räcker att tillföra en enda sorts positiv bakterie, vilken sedan stimulerar och attraherar andra goda bakterier i magen att föröka sig. De fungerar som synergister och förstärker varandra.
  • barn som växer upp i en antroposofisk miljö och går i Waldorfskolor har halverad risk för allergier jämfört med barn i vanlig kommunal grundskola. Antroposofiska barn ammas längre och sex av tio äter föda konserverad med mjölksyrabakterier, vilket är nyttigt för tarmens hälsosamma bakterieflora. De får också betydligt färre antibiotikakurer, och knappt vart femte barn vaccineras då de menar att naturliga infektioner ger ett bättre skydd mot allergier.

Den industriprocessade komjölken, som är högpasteuriserad och fetthomogeniserad, och mängden gluten kan spela roll:

  • WHO European Region rekommenderade redan i början av 2000-talet att barn ska undvika komjölk före 10–12 månaders ålder. En för tidig introduktion av komjölk kan leda till blödningar i tarmen. Finska forskningsstudier har visat att småbarn inte bör få komjölk före 9 månaders ålder eftersom det kan öka risken för allergier och infektioner senare i livet.
  • Allergisk reaktiviteten kan även bero på om man har fått det för tidigt i livet och/eller i för hög dos. På 1980-talet gjordes flera årskullar ungdomar till glutenallergiker i Sverige eftersom Livsmedelsverket rekommenderade en välling som hade för högt gluteninnehåll.

    Många tål inte mjölkprotein (speciellt kasein) utan att inte veta om det. Då kan göra klarnat smör – ghee. När smöret klarnas försvinner proteiner som är svåra att smälta och annars kan ge allergier för en del människor.

.

Fettbalansen

Förr åt man mycket naturligt fett – inklusive mättat fett. Det fanns varken fettfobi eller kemikaliepyrt margarin eller värmepressade extraktionsoljor av bomull och soja. Snabba (raffinerade) kolhydrater åts inte och ingen utom överklassen eller rika borgare åt socker ibland. Kosten vi äter har en direkt inverkar på tarmflorans utveckling, och snabba kolhydrater är negativt för det främjar för mycket svamp, mögel och jäsningar.

Antalet överviktiga människor har också exploderat senaste 50 årsen. Sedan 1980 har antalet överviktiga i världen fördubblats och nu har var tredje vuxen, 1,5 miljarder, övervikt och har 10 procent av alla vuxna fetma (kraftig övervikt). Mellan 1969 och 2005 tredubblades antalet överviktiga och fetman femdubblades i Sverige, och nu är hälften av alla överviktiga. Övervikten är inte bra för något i kropp, och speciellt inte tarmens hälsa.

.
Omega 6/3-balansen: Obalans av fettsyrorna omega-6 och omega-3 kopplas enligt forskare världen runt till ökad risk för typiska inflammatoriska sjukdomar och ett försvagat immunförsvar. Problemet med för hög omega-6/3-kvot är att omega-6-fettsyror i kroppen bildar prostaglandiner (av typ E2), vilket i sin tur förskjuter immunförsvaret i en ”allergisk” riktning.
Genom att inta omega-3-fettsyror (fiskolja) motverkar man detta genom att hämma inflammationen i kroppen, och därför behöver vi minska ordentligt på de förstnämnda (omega 6 som finns rikligt in industrimaten) och äta mer av omega-3-fettsyror.

Hälsotips: Medveten andning kan hjälpa mot astma. Genom att träna sin andning med en Relaxator till att bli djupare och lugnare har många blivit av med astma. En 11-åring som blev fri från astma och allergi på bara tre veckor genom denna andningsträning.

3 Kommentarer
  1. Joel
    Joel says:

    Mycket märkligt argument att hänvisa till din hemsida att kommentera för att du inte har tid att kommentera på din fb sida.

    Notera att den boken du skriver på, har en förutsättning att sälja av att dina läsare köper den.

    Varför ska ”jag” köpa en bok, där du raderar seriösa inlägg, där jag bemödar och lägger MIN tid på att först läsa ditt inlägg och sen skriver en välformulerat inlägg. Vilket du sen raderar för att du inte har tid att svara…

    Framställ dig som mer självupptagen… Du kommer ingen vart på marknaden utan dina kunder och läsare, visa dem mer respekt!

    Har aldrig sett någon offentlig person i denna kategori raderat kommentarer och hänvisar att skriva på sin hemsida. Varför skriva här, om du ändå inte har tid att svara…

    Svara
    • Dr. Sanna Ehdin
      Dr. Sanna Ehdin says:

      Läggs kommentarerna här finns de kvar för alla stt läsa. Jag delar ofta på fyra ställen o kan inte svara på fyra ställen. Nu granskar jag tusen artiklar o skriver ny bok – du får lita på att jag vet vad jag gör. Ha en fin söndag.

      Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *