Livsstilen formar våra gener

I en tid när den medicinska forskningen har fastnat för att leta efter specifika gener i arvsmassan (DNA) som kan kopplas till sjukdomar, finns en helt ny vetenskap som motsäger detta: Epigenetiken. Den nya genetiken – epigenetiken – betyder ovanför generna, och det innebär att miljön kan modifiera gener utan att ändra den ursprungliga genetiska koden.

Ny molekylärbiologisk forskning har visat att det är omgivningens signaler som styr vilka produkter cellerna tillverkar. Det innebär att generna (arvsmassan) hela tiden påverkas av vilka signaler som kommer utifrån, vilket reglerar vilka gener som aktiveras och därmed vad som produceras. Detta kallas för epigenitik.

Den nya förståelsen är att vi lever i ett intimt samspel med miljön där våra gener är beroende av vårt beteende, det vill säga den information som vi ger dem. Så det första som människor behöver förstå är hur avgörande den närliggande miljön är – och att vad vi ”matar” vårt system med avgör vilka gener som uttrycks.

Därför är vår livsstil så viktig, den formar våra gener utan att ändra DNA-koden.

Maten vi äter är i själva verket ren information för kroppen – och skräpmat aktiverar skräpgener som ger inflammation och försurning i kroppen, medan friskkost som exempelvis gröna grönsaker och örter, stimulerar avgiftning och reparation av arvsmassan. Det stimulerar hela vårt systems friskprocesser. Detta gäller inte bara maten utan även allt vi matar våra sinnen, hjärnan och hjärtat med.

Epigenetiska förändringar ärvs

Det andra som människor behöver förstå är att epigenetiska förändringar kan ärvas från en generation till nästa. Det är en stor insikt, och innebär att influenser från omgivningen, såsom näring, stress och emotioner, hela tiden påverkar oss. Forskare har visat att en ohälsosam livsstil avsevärt ökar risken för ohälsosam avkomma, inte bara i en utan i flera generationer.

Generna kan liknas vid böcker i ett stort bibliotek, och beroende på vilken bok vi tar fram och läser av så ger det olika resultat i kroppen. Tidigare har vi fått lära oss att vi är offer för generna, men det gäller inte, utan vi är i allra högsta grad medskapare i våra liv. Det nya synsättet är revolutionerande och forskarna tänker nu om kring det mesta från fostrets utveckling till hur nya arter selekteras.

Livsstilen avgör resultatet

Tvärtemot vad skolmedicinen vill få oss att tro så är vår biologi inte huggen i sten vid födelsen. Den påverkas – hela tiden – av hur vi lever, vår livsstil. Enligt den stora hälsostudien Nurses Health Study vid Harvard School of Public Health beror endast vardera 5 procent på miljöfaktorer, arvet (generna) respektive biologiska orsaker (som virus). Livsstilen är fullt möjlig att påverka med rätt kunskaper och en portion motivation.

Epigenitiken visar på livsstilens enormt stora inverkan. Vad du gör mot dig själv – och vad och vem du omger dig med – har alltså betydelse för hur du utvecklas. Oberoende av hur du mår kan du alltid förbättra läget.

”Genvägen” till en god hälsa och ett långt liv är att äta och leva på ett sunt sätt.

För det är en hälsosam livsstil som stimulerar självläkningen. Det absolut snabbaste sättet att påverka hälsan i positiv riktning är att börja röra på sig. Daglig motion är nödvändigt för att hela systemet ska fungera, och försök få till minst trettio minuters måttlig fysisk aktivitet varje dag. Regelbunden träning ger bättre andning, vilket ger bättre ämnesomsättning och energiproduktion.

Träningens epigenetiska effekter:

  • Långpromenader med bukandning ger en fördubblad syresättning av blodet och ett stort energitillskott. Därmed påskyndas kroppens spontanläkning av olika skador.
  • När kvinnor som aldrig tidigare rört på sig börjar motionera i fyrtioårsåldern – med raska halvtimmespromenader fyra gånger i veckan – har de efter ett par månader lika låg risk för hjärtinfarkt som de som motionerat hela livet.
  • Forskning visar att för varje procent du ökar muskelmassan kan du lägga på ett par år på livslängden.
  • Tre timmars motion per vecka gör en biologiskt sett tio år yngre i kroppen än om man inte tränar.
  • Fysisk aktivitet ger även dubbelbonus, den både motverkar nedstämdhet och ökar lyckonivån i kroppen.

Tar du dessutom med sunda koständringar och kosttillskott sker det magiska saker! Den biologiska åldern minskade med i snitt 30 år efter endast två månaders multi-kosttillskott, visade en pilotstudie på 125 personer utförd av professor emeritus Per-Arne Öckerman. När du prioriterar matens kvalitet och näringsinnehåll samt tar kosttillskott, så stärks din hälsa och risken att få sjukdomar minskar drastiskt.

Så se på din tallrik − vilken information matar du dina gener med?

Positivt eller hur?  Jag kommer att ta upp detta i flera blogginlägg, informera om vad som stimulerar friskgenerna – så att vi lättare kan göra medvetna val.

.

 

4 Kommentarer
  1. Tina
    Tina says:

    Hej Sanna!
    Menar man inom epigenitik att man genom självläkning kan påverka själva arvsmassan och förändra den till att inte reagera på födoämnen som man tidigare inte har tålt att äta?

    Hälsningar Tina

    Svara
    • Dr. Sanna Ehdin
      Dr. Sanna Ehdin says:

      Genom att ändra vad man äter kan man förändra vilka gener som uttrycks. Däremot tror jag att man kan ändra sin biomassa – mikroberna – och läka tarmslemhinnan och därmed kanske tåla sådant som man inte tålt tidigare. Just matintoleranser är komplext idag – för göra en egen blogg på det. Bra att du frågar Tina!

      Svara
      • Tina
        Tina says:

        Ja det vore bra! Men gäller detta även för gluten? Har gjort ett DNA test som visar att jag har anlag för att utveckla celiaki.

        Svara
        • Dr. Sanna Ehdin
          Dr. Sanna Ehdin says:

          Gluten är från spannmål, som egentligen inte är artegen föda utan för de som har näbbar – dvs fåglar. Mitt råd är att låta bli gluten helt.

          Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *